Bali mars 2011

Resebrev 25

 


Nyårsfyrverkeri i Sydney Harbour

Besök och övernattning i The White House


Tiden rusar snabbt iväg då vi har fångats av det snabba tempot i storstaden Sydney. Här finns mycket att se och uppleva. Det är enkelt att ta bussen in till centrum och den stannar vid Wynyard på York Street som ligger alldeles intill huvudgatan George Street. Härifrån tar det bara en kvart att gå ned till Circular Quay där alla färjorna lägger till och ned till höger ligger det vackra Operahuset. På motsatta sidan i hamnbassängen ligger The Rocks. Det var här de första invandrarna kom och här finns den gamla bebyggelsen bevarad. Tidigare var det ruffiga kvarter med barer och galanta damer men nu är det upprensat och renoverat och ett trevligt utflyktsmål. På tal om mål så intog vi här en härlig lunch på en tysk restaurang. Personalen bar hattar och Lederhosen. I hamnbassängen intill ligger Darling Harbour och här finns massor med trevliga caféer och restauranger. Här ligger bland annat The Aquarium och Maritime Museum. Inte långt ifrån Darling Harbour ligger China Town.

Vi har traskat omkring och gjort oss bekanta med staden och Ulla har programmerat in alla gator så vi hittar bra. En dag gjorde vi China Town tillsammans med Guy och Karen på Szel. Först besökte vi Terrakotta utställningen som precis hade öppnat. Efter att ha studerat de olika krogarna i China Town så valde vi en och om det var den bästa vet vi inte.

En dag kom Jim med nycklarna till sin bil. Det är en god vän till vår son Mikael. Jim arbetar här i Sydney och nu skulle han till Sverige och vara borta i cirka sex veckor. Mikael med familj skulle komma på besök och det var han som skulle få låna bilen. Nu tog Jim kontakt med oss och erbjöd oss att redan nu få bilen och inte bara det, han kom med en extranyckel. Ett par dagar senare när han rest hämtade vi bilen utanför hans bostad i Manly. En sådan tur vi hade, det är en sjusitsig fyrhjulsdriven Van så nu får båda familjerna plats när Mikael med familj kommer. Vi körde omkring med denna stora bil vilket var ovant i början. Särskilt trixigt var det inne i ett parkeringshus där det var trångt. På ett parkeringshus kunde vi inte köra in då vi var för höga.

Tillsammans med Guy och Karen tog vi en Sightseeing tur med buss. Det är ett trevligt sätt att bekanta sig med staden och en bit av omgivningen. Vi hoppade av vid Fish Market. Detta är ett måste när man besöker Sydney. Här finns flera fiskaffärer som säljer allt vad det gäller fisk, skaldjur, bläckfisk, ostron och Sushi. Allt färskt eller tillagat. Man komponerar sin måltid och tar den med sig ut på bryggan där det finns stolar och bord. Det kryllar av besökare varav väldigt många är asiatiska turister. Om någon börjar se färdig ut gäller det att bevaka och snabbt hugga bordet. Många sitter på gräsmattan och dukar upp. Ostronen var stora och mycket goda. I fiskstånden stod det personal som bara öppnade ostron. Vi upplevde en härlig lunch i en trevlig miljö. Här liksom i Sverige får man se upp med fiskmåsarna. Det satt ett asiatiskt sällskap vi bordet intill. Plötsligt hörde vi ett skrik och vi såg en fiskmås störtdyka ned på bordet och tog en ordentlig munsbit med sig. Nåja, det räckte till honom också men asiaterna bevakade sedan sitt bord ordentligt.

Efter Fish Market hoppade vi på en sightseeing buss igen och fortsatte vår tur. Man kan hoppa av och på hur som helst i under dagen. Nu åkte vi till Bondi Beach. Stranden är också det ett måste om man besöker Sydney. Det är en lång fin sandstrand och den är ett mecka för surfare för här finns de stora vågorna men nackdelen är att här kryllar det av folk.

Det närmade sig jul och vi började förbereda oss för våra gästers ankomst. Mikael med familj skulle komma den tjugonde. Vi åkte runt och bekantade oss med Sydney med bilen och handlade julmat, julklappar, fyllde en gasol flaska med mera. Guy och Karen hade rest hem till USA och vi fick lov att använda Szel som förråd. Nu kunde vi passa på att göra plats för besökarna. Marinan inbjöd oss till barbecue på julafton klockan tre. Alla overseas seglare var välkomna, även de som inte låg i marinan. Ägarna hade själva tidigare lång seglat. Alla skulle ta med någon liten rätt från sitt hemland. Vi frågade om det var ok om vi tog med oss familjen och bli sex personer. De sa att vi alla var välkomna.

Våra besökare blev fast i Stockholm på grund av snöovädret och blev två dagar försenade. Vi körde till flygplatsen och lyckades hitta rätt till tunneln under hamnen. Trafiken är mycket tät och flyter dåligt i högtrafik så det gäller att ligga i rätt fil då det kan vara svårt att byta flera filer för att komma rätt. Vi behövde inte vänta länge innan Mikael, Annika, Jenny och Hanna dök upp med massor av bagage. Det blev ett länge efterlängtat återseende. När vi kommenterade mängden av bagage fick vi till svar att hälften var till oss. Vi hade bett dem ta med lite reservdelar och böcker, kan det bli så mycket? Nåväl de kunde ta med sig mer för fyra gånger tjugofem är ett hundra kilo.

Vi packade bilen och fick plats allesammans och vi körde hem till Hokus Pokus. Att hitta rätt tillbaka var inte lätt och vi missade vägen till tunneln och hamnade på George Street mitt i högtrafiken och det tog en god stund innan vi hittade uppfarten till Sydney Harbour Bridge. Det finns en färddator i bilen men det funkade inte inne i city och den gav oss fel vägval. När vi väl kommit upp på bron hade vi inga problem med att hitta till Cammeray Marina. När alla kommit ombord och packat upp åt vi skinksmörgås. Vi hade köpt en liten skinka som vi dagen innan hade tillrett. Sedan blev det Lill julafton för Ulla och mig. Vi fick många böcker, post, teckningar från Eric och Ida och reservdelar en DVD med Kalle Ankas jul och Karl Bertil Jonsons julafton och sist men inte minst, Annika trollade fram en lutfisk från Sverige, julen var räddad. Vi hade tidigare bunkrat sill och Kalles kaviar på Ikea. Till middag blev det svenskt, gratinerad köttfärslimpa i champinjon sås.

Dagen innan julafton åkte vi in till Sydney för att vår utökade besättning skulle få inandas Sydney, Operahuset och George Street och dess många klädaffärer. Jenny och Hanna hade sparat och nu skulle det shoppas loss. Inte en affär lämnades obesökt så vi vuxna fick förflytta oss mycket sakta. Vi fann en trevlig pub och kunde sitta ned och avnjuta en kall pilsner i en luftkonditionerad lokal, nu hade vi all tid i världen att vänta, det slutade med att flickorna otåligt väntade på oss.

Så blev det julafton och vi började julfirandet med en ordentlig skinksmörgås. Vädret var gott med solsken. Jultraditionen skulle vi få ändra lite på. Vi var ju bortbjudna klockan tre varför Kalle Ankas ju var vi tvungna på att flytta på. Vi tog alla på oss tomteluvor (som Mikael tagit med sig) och vi gick till festen. Ägarna har en lägenhet ovanpå marinabyggnaden med en fin utsikt över viken. Vi hade med oss Janssons Frestelse. Det var massor med folk och alla var uppklädda, många med tomteluvor och det var ovant att se alla seglare i denna utstyrsel. Borden dignade av all mat av alla de slag. Först dukades det upp alla rätter som vi gäster tagit med oss och sedan tändes grillarna och massor med seafood, bunkar med färska och rökta räkor trollades fram. En liten dinge stod på balkongen fylld med is, vin, öl och läsk. Marinan stod för allt. Sedan kom tomten och delade ut julklappar till alla barnen. Det var en mycket trevlig fest. Så småningom drog vi oss tillbaka för att fira vår egen lilla julafton ombord.

Då vi alla var proppmätta började vi med julklappsutdelning och efter det kaffe, glögg och Karl Bertils Julafton. Senare på kvällen dukade vi upp julbordet. Juldagen lämnade vi marinan och seglade till Manly där vi droppade ankaret i en vik och Stockholmarna fick sitt förta bad i Australien. Till middag blev det äntligen lutfisk vilket uppskattades särskilt mycket av Ulla och mig. Mikael är också en lutfiskälskare. På annandagen gick starten på Hobart Race så vi lättade ankar och gick med motor och mötte och följde sedan med de kappseglande båtarna. Först kom givetvis de stora giganterna men tyvärr blåste det för lite för att se kraften i dessa båtars enorma segel. Havet kryllade av båtar som körde kors och tvärs och alla ville givetvis komma så nära som möjligt. Man hade bojat ut en bred ränna för kappseglarna. Ni som upplevt Tall Ship Race i Göteborg kan föreställa er trängseln och den krabba sjön som alla båtar bygger upp. Vi klarade oss utan sammanstötning.

Nästa dag tog vi bilen och körde till Blue Montains efter först ha besökt vindistriktet Hunter Valley. Vi körde omkring i några dagar och upplevde vildmarken. En natt tog vi in på en pub med hyresrum och vid inspektion fann vi inga levande kackerlackor, bara några som inte klarat inkvarteringen och stilla somnat in.

Sydney är världskänt av sina nyårs fyrverkerier i hamnen runt Operahuset och Sydney Harbour Bridge. En highlight är att uppleva detta från sjösidan. Vi hade hört att det gäller att ta plats dagen innan för att ligga bra. Den trettionde ankrade vi utanför Taronga Zoo så långt ut som det tilläts. Även här hade man bojat av. Havet var lugnt och det var inte så många båtar när vi kom men allteftersom dagen gick fyllde det på hela tiden och på kvällen blev det riktigt trångt. Vinden kantrade ibland och tidvattnet gjorde att hela flottan flyttade på sig fast inte samtidigt så vi fick hålla ifrån ibland. Dessutom har inte alla båtar lika mycket kätting ute och många är inte vana vid att ankra och lägger för nära. Natten blev lugn och vi slapp att sitta ankarvakt. På nyårsafton fyllde det på ytterligare och det var båtar överallt. Vi hade valt en bra plats och fick bara några båtar utanför oss. Vädret var perfekt, bara en liten bris på dagen och sedan mojnade det och det blev mindre guppigt. Mörkret sänkte sig över Sydney med en röd himmel. Det var klar himmel och stjärnorna tände sig en efter en. Klockan nio brakade det loss och det första fyrverkeriet startade. Vi hade hela sceneriet framför oss och vi fick en föraning om hur det skulle bli när det stora skulle avfyras vid midnatt.

Klockan tjugofyra upplystes hela himla valvet med raketer. Det sköts upp sex identiska fyrverkerier från olika ställen samtidigt, det var en helt fantastisk upplevelse och det höll på länge och vid slutet rann det raketer som ett vattenfall från bron. Under hela skådespelet lystes operahuset och den vackra bron upp. Sedan blev det vanliga tutandet från alla båtar. Passagerarbåtarna var upplysta med lampor hängande i masterna och längs sidorna. Denna kväll har etsat sig fast och som vi alltid kommer att minnas. Särskilt trevligt var det att vi fick uppleva detta tillsammans med vår utvidgade besättning.

En dag tog vi båten till Fish Market och fick en plats vid pontonen. Vi gick omkring och frossade på de läckra havsfrukterna. Vi köpte med oss lite av varje, räkor, bläckfisk, stora läckra ostron med mera sedan gick vi ut till en ankrings vik och Jenny och Hanna dukade upp alltsammans på sandstranden och dekorerade uppdukningen med levande ljus. Vi satt sedan och njöt av den goda maten och den fina varma solnedgången som gick ned mellan operan och Sidney Harbour Bridge. Nästa dag besökte vi akvariet och en annan dag Taronga Zoo där vi fick se de flesta vilda djur.

Tre veckor går väldigt fort, särskilt när man har roligt och det blev dags att köra Mikael med familj till flygplatsen. Trots att de hade lämnat av massor till oss fylldes detta utrymme av allt som de hade köpt men vi fick plats i bilen. Det kändes väldigt tomt när vi vinkat av dem och vi kände oss lite vemodiga när vi körde tillbaka till Hokus Pokus. Denna gång hittade vi tunneln och vi körde till supermarket för att fylla på förråden igen. När vi kommit hem och satt oss ned och drack en kopp kaffe märkte vi att vi har en stor båt med massor med plats. Det var alldeles tyst och stilla vilket i och för sig var skönt efter tre hektiska veckor med sex personer ombord som levt tätt tillsammans. Vi har i tre och ett halvt år varit ensamma ombord förutom vid de korta perioder vi haft besök och därför vant oss vid utrymmena.

På Ullas födelsedag besökte vi Sydney Opera House och såg Madame Butterfly. Att göra ett besök här har stått högt på vår önskelista och vi blev inte besvikna. Pandageneratorn har varit en av de saker som ställt till med mest bekymmer för oss sedan vi lämnade Sverige. Jag hade lyckats hålla den igång med en hel del skruvande och ett stadigt byte av impellers och andra reservdelar. När vi kom till New Caledonia stannade den och ville inte längre. Pandan är en liten diesel som producerar 220 volt och driver watermakern. Det var bland annat ett lager som skurit på vevaxeln med påföljande skador. Nu bestämde vi oss och den åkte ur båten och vi installerade en ny vilket blev mycket pengar men vi är övertygade var rätt beslut. Att få den nya på plats var inte enkelt då det var svårt att få ned den på plats. Den fick stickas ned men nu sitter den där.

Vi hade kvar bilen så vi passade på att göra en utflykt i några dagar. Även den sjusitsiga bilen kändes större. Vi körde söderut och besökte bland annat den lilla staden Ulladulla som ligger vid vattnet. Vi ringde turistinformationen och frågade om de kunde rekommendera ett trevligt hotell till oss. Det är fortfarande högsäsong och ibland svårt att hitta något ledigt. Vi blev rekommenderade ett litet hotell som heter White House och bad dem reservera för oss. Vi letade oss fram till det lilla hotellet som låg lugnt och stilla på en gata kantad av fina villor med blomster prunkade trädgårdar. Hotellet var som på ett vykort, ett vitt sekelskifteshus i trä med en stor trädgård omkring. Efter vi checkat in blev vi visade in i ett rum med chesterfieldsoffor och en öppen spis, vi hälsades välkomna och blev serverade var sitt glas med sherry. Sedan fick vi se vårt rum som var mycket trevligt. Nästa morgon serverades vi frukost på terrassen vilket var mycket behagfullt.

Australien Day var en folkfest. Vi tog bussen in till City och gick ned till operan och flanerade runt bland alla australiensare som var klädda i flaggprydda kläder och kepsar. Små flaggor på pinnar delades ut gratis. Vi satte oss vid en uteservering och studerade folkvimlet intagandes ett glas vin. I hamnen pågick en parad bestående av massor med fartyg och båtar som bar massor med australienska flaggor.
En kväll när vi låg för ankar utanför Taronga Zoo hade man Abba konsert och vi kunde sittande i båten avnjuta konserten. Vi kunde inte se på grund av de höga träden men vi hörde utmärkt. Nästa kväll när det mörknat bogserades en restaurangpråm in mellan oss ankrande båtar och den förtöjdes vid stranden alldeles intill oss. På kvällen var det stort kalas med alldeles för hög musik. Ju mer det dracks ombord ju mer höjdes musiken. Vilken kväll som var trevligast kan ni gissa.

Våra vänner Jürgen och Ingalena Fischer från Billdal var i Sydney och vi hade en trevlig heldag tillsammans med dem.

Nu hade vi sprungit runt i Sydney, jobbat med båten och haft fullt upp med aktiviteter så vi tyckte vi skulle unna oss lite semester. Vi besökte en resebyrå och beställde en resa till Bali och fyra dagar senare satt vi på planet.

Hälsningar

Mats o Ulla