Bali
mars 2011
Resebrev 25
Nyårsfyrverkeri i Sydney Harbour
Besök och övernattning i The White House
Tiden rusar snabbt iväg då vi har fångats
av det snabba tempot i storstaden Sydney. Här finns mycket att se
och uppleva. Det är enkelt att ta bussen in till centrum och den
stannar vid Wynyard på York Street som ligger alldeles intill huvudgatan
George Street. Härifrån tar det bara en kvart att gå
ned till Circular Quay där alla färjorna lägger till och
ned till höger ligger det vackra Operahuset. På motsatta sidan
i hamnbassängen ligger The Rocks. Det var här de första
invandrarna kom och här finns den gamla bebyggelsen bevarad. Tidigare
var det ruffiga kvarter med barer och galanta damer men nu är det
upprensat och renoverat och ett trevligt utflyktsmål. På tal
om mål så intog vi här en härlig lunch på
en tysk restaurang. Personalen bar hattar och Lederhosen. I hamnbassängen
intill ligger Darling Harbour och här finns massor med trevliga caféer
och restauranger. Här ligger bland annat The Aquarium och Maritime
Museum. Inte långt ifrån Darling Harbour ligger China Town.
Vi har traskat omkring och gjort oss bekanta med staden och Ulla har programmerat
in alla gator så vi hittar bra. En dag gjorde vi China Town tillsammans
med Guy och Karen på Szel. Först besökte vi Terrakotta
utställningen som precis hade öppnat. Efter att ha studerat
de olika krogarna i China Town så valde vi en och om det var den
bästa vet vi inte.
En dag kom Jim med nycklarna till sin bil. Det är en god vän
till vår son Mikael. Jim arbetar här i Sydney och nu skulle
han till Sverige och vara borta i cirka sex veckor. Mikael med familj
skulle komma på besök och det var han som skulle få låna
bilen. Nu tog Jim kontakt med oss och erbjöd oss att redan nu få
bilen och inte bara det, han kom med en extranyckel. Ett par dagar senare
när han rest hämtade vi bilen utanför hans bostad i Manly.
En sådan tur vi hade, det är en sjusitsig fyrhjulsdriven Van
så nu får båda familjerna plats när Mikael med
familj kommer. Vi körde omkring med denna stora bil vilket var ovant
i början. Särskilt trixigt var det inne i ett parkeringshus
där det var trångt. På ett parkeringshus kunde vi inte
köra in då vi var för höga.
Tillsammans med Guy och Karen tog vi en Sightseeing tur med buss. Det
är ett trevligt sätt att bekanta sig med staden och en bit av
omgivningen. Vi hoppade av vid Fish Market. Detta är ett måste
när man besöker Sydney. Här finns flera fiskaffärer
som säljer allt vad det gäller fisk, skaldjur, bläckfisk,
ostron och Sushi. Allt färskt eller tillagat. Man komponerar sin
måltid och tar den med sig ut på bryggan där det finns
stolar och bord. Det kryllar av besökare varav väldigt många
är asiatiska turister. Om någon börjar se färdig
ut gäller det att bevaka och snabbt hugga bordet. Många sitter
på gräsmattan och dukar upp. Ostronen var stora och mycket
goda. I fiskstånden stod det personal som bara öppnade ostron.
Vi upplevde en härlig lunch i en trevlig miljö. Här liksom
i Sverige får man se upp med fiskmåsarna. Det satt ett asiatiskt
sällskap vi bordet intill. Plötsligt hörde vi ett skrik
och vi såg en fiskmås störtdyka ned på bordet och
tog en ordentlig munsbit med sig. Nåja, det räckte till honom
också men asiaterna bevakade sedan sitt bord ordentligt.
Efter Fish Market hoppade vi på en sightseeing buss igen och fortsatte
vår tur. Man kan hoppa av och på hur som helst i under dagen.
Nu åkte vi till Bondi Beach. Stranden är också det ett
måste om man besöker Sydney. Det är en lång fin
sandstrand och den är ett mecka för surfare för här
finns de stora vågorna men nackdelen är att här kryllar
det av folk.
Det närmade sig jul och vi började förbereda oss för
våra gästers ankomst. Mikael med familj skulle komma den tjugonde.
Vi åkte runt och bekantade oss med Sydney med bilen och handlade
julmat, julklappar, fyllde en gasol flaska med mera. Guy och Karen hade
rest hem till USA och vi fick lov att använda Szel som förråd.
Nu kunde vi passa på att göra plats för besökarna.
Marinan inbjöd oss till barbecue på julafton klockan tre. Alla
overseas seglare var välkomna, även de som inte låg i
marinan. Ägarna hade själva tidigare lång seglat. Alla
skulle ta med någon liten rätt från sitt hemland. Vi
frågade om det var ok om vi tog med oss familjen och bli sex personer.
De sa att vi alla var välkomna.
Våra besökare blev fast i Stockholm på grund av snöovädret
och blev två dagar försenade. Vi körde till flygplatsen
och lyckades hitta rätt till tunneln under hamnen. Trafiken är
mycket tät och flyter dåligt i högtrafik så det
gäller att ligga i rätt fil då det kan vara svårt
att byta flera filer för att komma rätt. Vi behövde inte
vänta länge innan Mikael, Annika, Jenny och Hanna dök upp
med massor av bagage. Det blev ett länge efterlängtat återseende.
När vi kommenterade mängden av bagage fick vi till svar att
hälften var till oss. Vi hade bett dem ta med lite reservdelar och
böcker, kan det bli så mycket? Nåväl de kunde ta
med sig mer för fyra gånger tjugofem är ett hundra kilo.
Vi packade bilen och fick plats allesammans och vi körde hem till
Hokus Pokus. Att hitta rätt tillbaka var inte lätt och vi missade
vägen till tunneln och hamnade på George Street mitt i högtrafiken
och det tog en god stund innan vi hittade uppfarten till Sydney Harbour
Bridge. Det finns en färddator i bilen men det funkade inte inne
i city och den gav oss fel vägval. När vi väl kommit upp
på bron hade vi inga problem med att hitta till Cammeray Marina.
När alla kommit ombord och packat upp åt vi skinksmörgås.
Vi hade köpt en liten skinka som vi dagen innan hade tillrett. Sedan
blev det Lill julafton för Ulla och mig. Vi fick många böcker,
post, teckningar från Eric och Ida och reservdelar en DVD med Kalle
Ankas jul och Karl Bertil Jonsons julafton och sist men inte minst, Annika
trollade fram en lutfisk från Sverige, julen var räddad. Vi
hade tidigare bunkrat sill och Kalles kaviar på Ikea. Till middag
blev det svenskt, gratinerad köttfärslimpa i champinjon sås.
Dagen innan julafton åkte vi in till Sydney för att vår
utökade besättning skulle få inandas Sydney, Operahuset
och George Street och dess många klädaffärer. Jenny och
Hanna hade sparat och nu skulle det shoppas loss. Inte en affär lämnades
obesökt så vi vuxna fick förflytta oss mycket sakta. Vi
fann en trevlig pub och kunde sitta ned och avnjuta en kall pilsner i
en luftkonditionerad lokal, nu hade vi all tid i världen att vänta,
det slutade med att flickorna otåligt väntade på oss.
Så blev det julafton och vi började julfirandet med en ordentlig
skinksmörgås. Vädret var gott med solsken. Jultraditionen
skulle vi få ändra lite på. Vi var ju bortbjudna klockan
tre varför Kalle Ankas ju var vi tvungna på att flytta på.
Vi tog alla på oss tomteluvor (som Mikael tagit med sig) och vi
gick till festen. Ägarna har en lägenhet ovanpå marinabyggnaden
med en fin utsikt över viken. Vi hade med oss Janssons Frestelse.
Det var massor med folk och alla var uppklädda, många med tomteluvor
och det var ovant att se alla seglare i denna utstyrsel. Borden dignade
av all mat av alla de slag. Först dukades det upp alla rätter
som vi gäster tagit med oss och sedan tändes grillarna och massor
med seafood, bunkar med färska och rökta räkor trollades
fram. En liten dinge stod på balkongen fylld med is, vin, öl
och läsk. Marinan stod för allt. Sedan kom tomten och delade
ut julklappar till alla barnen. Det var en mycket trevlig fest. Så
småningom drog vi oss tillbaka för att fira vår egen
lilla julafton ombord.
Då vi alla var proppmätta började vi med julklappsutdelning
och efter det kaffe, glögg och Karl Bertils Julafton. Senare på
kvällen dukade vi upp julbordet. Juldagen lämnade vi marinan
och seglade till Manly där vi droppade ankaret i en vik och Stockholmarna
fick sitt förta bad i Australien. Till middag blev det äntligen
lutfisk vilket uppskattades särskilt mycket av Ulla och mig. Mikael
är också en lutfiskälskare. På annandagen gick starten
på Hobart Race så vi lättade ankar och gick med motor
och mötte och följde sedan med de kappseglande båtarna.
Först kom givetvis de stora giganterna men tyvärr blåste
det för lite för att se kraften i dessa båtars enorma
segel. Havet kryllade av båtar som körde kors och tvärs
och alla ville givetvis komma så nära som möjligt. Man
hade bojat ut en bred ränna för kappseglarna. Ni som upplevt
Tall Ship Race i Göteborg kan föreställa er trängseln
och den krabba sjön som alla båtar bygger upp. Vi klarade oss
utan sammanstötning.
Nästa dag tog vi bilen och körde till Blue Montains efter först
ha besökt vindistriktet Hunter Valley. Vi körde omkring i några
dagar och upplevde vildmarken. En natt tog vi in på en pub med hyresrum
och vid inspektion fann vi inga levande kackerlackor, bara några
som inte klarat inkvarteringen och stilla somnat in.
Sydney är världskänt av sina nyårs fyrverkerier i
hamnen runt Operahuset och Sydney Harbour Bridge. En highlight är
att uppleva detta från sjösidan. Vi hade hört att det
gäller att ta plats dagen innan för att ligga bra. Den trettionde
ankrade vi utanför Taronga Zoo så långt ut som det tilläts.
Även här hade man bojat av. Havet var lugnt och det var inte
så många båtar när vi kom men allteftersom dagen
gick fyllde det på hela tiden och på kvällen blev det
riktigt trångt. Vinden kantrade ibland och tidvattnet gjorde att
hela flottan flyttade på sig fast inte samtidigt så vi fick
hålla ifrån ibland. Dessutom har inte alla båtar lika
mycket kätting ute och många är inte vana vid att ankra
och lägger för nära. Natten blev lugn och vi slapp att
sitta ankarvakt. På nyårsafton fyllde det på ytterligare
och det var båtar överallt. Vi hade valt en bra plats och fick
bara några båtar utanför oss. Vädret var perfekt,
bara en liten bris på dagen och sedan mojnade det och det blev mindre
guppigt. Mörkret sänkte sig över Sydney med en röd
himmel. Det var klar himmel och stjärnorna tände sig en efter
en. Klockan nio brakade det loss och det första fyrverkeriet startade.
Vi hade hela sceneriet framför oss och vi fick en föraning om
hur det skulle bli när det stora skulle avfyras vid midnatt.
Klockan tjugofyra upplystes hela himla valvet med raketer. Det sköts
upp sex identiska fyrverkerier från olika ställen samtidigt,
det var en helt fantastisk upplevelse och det höll på länge
och vid slutet rann det raketer som ett vattenfall från bron. Under
hela skådespelet lystes operahuset och den vackra bron upp. Sedan
blev det vanliga tutandet från alla båtar. Passagerarbåtarna
var upplysta med lampor hängande i masterna och längs sidorna.
Denna kväll har etsat sig fast och som vi alltid kommer att minnas.
Särskilt trevligt var det att vi fick uppleva detta tillsammans med
vår utvidgade besättning.
En dag tog vi båten till Fish Market och fick en plats vid pontonen.
Vi gick omkring och frossade på de läckra havsfrukterna. Vi
köpte med oss lite av varje, räkor, bläckfisk, stora läckra
ostron med mera sedan gick vi ut till en ankrings vik och Jenny och Hanna
dukade upp alltsammans på sandstranden och dekorerade uppdukningen
med levande ljus. Vi satt sedan och njöt av den goda maten och den
fina varma solnedgången som gick ned mellan operan och Sidney Harbour
Bridge. Nästa dag besökte vi akvariet och en annan dag Taronga
Zoo där vi fick se de flesta vilda djur.
Tre veckor går väldigt fort, särskilt när man har
roligt och det blev dags att köra Mikael med familj till flygplatsen.
Trots att de hade lämnat av massor till oss fylldes detta utrymme
av allt som de hade köpt men vi fick plats i bilen. Det kändes
väldigt tomt när vi vinkat av dem och vi kände oss lite
vemodiga när vi körde tillbaka till Hokus Pokus. Denna gång
hittade vi tunneln och vi körde till supermarket för att fylla
på förråden igen. När vi kommit hem och satt oss
ned och drack en kopp kaffe märkte vi att vi har en stor båt
med massor med plats. Det var alldeles tyst och stilla vilket i och för
sig var skönt efter tre hektiska veckor med sex personer ombord som
levt tätt tillsammans. Vi har i tre och ett halvt år varit
ensamma ombord förutom vid de korta perioder vi haft besök och
därför vant oss vid utrymmena.
På Ullas födelsedag besökte vi Sydney Opera House och
såg Madame Butterfly. Att göra ett besök här har
stått högt på vår önskelista och vi blev inte
besvikna. Pandageneratorn har varit en av de saker som ställt till
med mest bekymmer för oss sedan vi lämnade Sverige. Jag hade
lyckats hålla den igång med en hel del skruvande och ett stadigt
byte av impellers och andra reservdelar. När vi kom till New Caledonia
stannade den och ville inte längre. Pandan är en liten diesel
som producerar 220 volt och driver watermakern. Det var bland annat ett
lager som skurit på vevaxeln med påföljande skador. Nu
bestämde vi oss och den åkte ur båten och vi installerade
en ny vilket blev mycket pengar men vi är övertygade var rätt
beslut. Att få den nya på plats var inte enkelt då det
var svårt att få ned den på plats. Den fick stickas
ned men nu sitter den där.
Vi hade kvar bilen så vi passade på att göra en utflykt
i några dagar. Även den sjusitsiga bilen kändes större.
Vi körde söderut och besökte bland annat den lilla staden
Ulladulla som ligger vid vattnet. Vi ringde turistinformationen och frågade
om de kunde rekommendera ett trevligt hotell till oss. Det är fortfarande
högsäsong och ibland svårt att hitta något ledigt.
Vi blev rekommenderade ett litet hotell som heter White House och bad
dem reservera för oss. Vi letade oss fram till det lilla hotellet
som låg lugnt och stilla på en gata kantad av fina villor
med blomster prunkade trädgårdar. Hotellet var som på
ett vykort, ett vitt sekelskifteshus i trä med en stor trädgård
omkring. Efter vi checkat in blev vi visade in i ett rum med chesterfieldsoffor
och en öppen spis, vi hälsades välkomna och blev serverade
var sitt glas med sherry. Sedan fick vi se vårt rum som var mycket
trevligt. Nästa morgon serverades vi frukost på terrassen vilket
var mycket behagfullt.
Australien Day var en folkfest. Vi tog bussen in till City och gick ned
till operan och flanerade runt bland alla australiensare som var klädda
i flaggprydda kläder och kepsar. Små flaggor på pinnar
delades ut gratis. Vi satte oss vid en uteservering och studerade folkvimlet
intagandes ett glas vin. I hamnen pågick en parad bestående
av massor med fartyg och båtar som bar massor med australienska
flaggor.
En kväll när vi låg för ankar utanför Taronga
Zoo hade man Abba konsert och vi kunde sittande i båten avnjuta
konserten. Vi kunde inte se på grund av de höga träden
men vi hörde utmärkt. Nästa kväll när det mörknat
bogserades en restaurangpråm in mellan oss ankrande båtar
och den förtöjdes vid stranden alldeles intill oss. På
kvällen var det stort kalas med alldeles för hög musik.
Ju mer det dracks ombord ju mer höjdes musiken. Vilken kväll
som var trevligast kan ni gissa.
Våra vänner Jürgen och Ingalena Fischer från Billdal
var i Sydney och vi hade en trevlig heldag tillsammans med dem.
Nu hade vi sprungit runt i Sydney, jobbat med båten och haft fullt
upp med aktiviteter så vi tyckte vi skulle unna oss lite semester.
Vi besökte en resebyrå och beställde en resa till Bali
och fyra dagar senare satt vi på planet.
Hälsningar
Mats o Ulla
|